Captain Fantastic, Så kallar vi honom.

image42



Hur skall man säga det, en så utmärkt men endå så komplicerad helg med många fina händelser. fotboll, fest, firande och fiilis. Arroganta idioter med precis noll argument för deras pådrivande ärende de försöker bevisa något med. Gamla bekanta och underbara vänner. Alkohol och Dans. Bil + 7 personer. Match där nerverna knappt hålls i styr men som till slut slutar i en så skön united seger. En kväll med en bok i handen, Keane, The Autobiography. Afrikanska mästerskapen. City-Hammers. Timbaland feat One Republic - Apologize. Mats & Jocke 18 år. Singstar. YouTube, Manchester United - Newcastle, låt Thousand Foot Krutch - Phenomenon. Vilken match, vilket lag. Ett jävla snackas om rivalerna i västnyland, suck. We've got the best "brothers" in the world. Måne och Sol, Vinter och Hav?. Let me entertain you. ett datum, 9.2. en match, United-City. En kompis födelsedag. Ett så känslomässigt laddat derby jag redan räknar dagar till. Lets get it on.


En fredag kväll med otroligt sjukt i fingret. Bestämmer mig för att åka på träning. Eif:s nya hall är ju helt enkelt, lysande! Belysningen skulle dock kunna förbättras. Men icke gnälla. Boll & Spel. Vi har löpträning i slutet, och då jag sprungit massor senaste tiden och har kondisen på noll, biter jag ihop och fortsätter tills slut. Tungt men ack vad så skönt när kommit hem. En dusch, lite mat, kanske än titt på inför-rapporterna för united's match på lördag, en bortamatch mot royals, inte lätt tänkte jag. Sedan lägger man ner sig i sängen och öppnar boken jag alltid viljat läsa, Keane, The Autobiograhy. Den är kanske t.o.m bättre än Zlatan är Zlatan. P.g.a. av en enkel orsak, Keane har en karriär där det inte fattas mycket, om ens något alls. Zlatan är i början på sin. Hur som helst läser jag med passion denna bok som jag också om en stund igen skall ta mig itu med. En färggrann person med en färggrann karriär, en fotbollsspelare, en hjälte. Captain Fantastic. Så kallar vi honom.


Lördag morgon, väckning 08.00. Nej tänker man. Jobb kl 09.00. Vilket jävla väder dessutom. Kör iväg i (höst) stormen och jobbar "flitigt". Går mest an åt för att läsa de senaste nyheterna angående Manchester United Football Club. Eller så för att spela lite ping-pong på miniclip. Verkligen givande. Kommer hem, kör morsan på jobb. Hem tillbaka. Nu är tankarna endast på matchen. Kan knappt äta något, fixar snabbt än semla åt mig. Klockan passerar 16.30. Vidare till Il Ibra's. Sedan till Santa Fé. Royals-United. Såklart är inte uppdateringen gjord på deras digibox. Nerverna Satan! Snabbt nu kom igen, äntligen. Pleasure. Mas, Jonas, Johan, Dankka och jag. 0-0 efter första halvlek. Jävlar också. Kör hem, de andra åker till Brotkins. Måste kolla på matchen i fred. Inget får störa nu. Ligaledning står på spel. Biter på naglarna. Hoppet avtar med varje minut som går. Hoppet stiger varje gång vi anfaller. 77 minuter på klockan, Tévez och Rooney. Pass och Mål. ENASTÅENDE. Jag hoppas man kunde spola tiden en kvart framåt, kan inte se nu. 92 minuter. Ronaldo får bollen, tar en rush på si sådär 70 meter, Rooney drar backen mot sig efter sin löpning. Ronaldo går själv. Han placerar bollen i bortre hörnet och äntligen, segern är vår! Fastän Reading hade sina lägen och tack till Vidic som räddade ett klart baklängesmål med en glidtackling så gjorde vi vår plikt. Outstanding.

Med bil till Matts (18 år). Gratulerar än en gång. Tackar nej till lite kaffé och konjak. Tar mig en öl. En så skön känsla efter united's seger. Åker för att hämta morsan, hon kör mig tillbaka. Kan finally öppna mina smirnoff. Nigii anländer 22.10. Vi klämmer in oss i bilen. 7 stycken. Vi möter poliserna. Fuck off. Till After Eight. Nästan ingen där när vi kommer. Kvällen går an. Tider går så fort. Dansar och har det roligt. För en gångs skull en massa trevliga människor, inga hjärnlösa idioter. Lonkku Beach, Nam! Det stänger 02.30. Ett skämt va? Nej.

In i Bilen och till Prisses kiosk. En Pyttipanna, som vanligt. Hem sedan. Pyttipannan åker en sväng i mikron. Helt klarvaken, inte sömnig direkt. Tar ett glas vatten. Öppnar boken Keane, The Autobiography. Läser några tiotals sidor. Sedan somnar jag. God natt.


Söndag. Första tanken är, sommar vah? Ljust ute. Kan inte sova. Klockar är 12.00. lägger ner mig i sängen igen, vaknar klockan 15.00. Vi åker med Timo till Dekan för ta med oss Pizza & Kebab. Sedan till his place. Udinese-Milan & Wigan-Everton. Inte direkt några toppmatcher. Pato är ett skämt. Zapata är kung. Äter upp pizzan, kebab, skinka och pepperoni. Vackert! City-West Ham. Freddie ger ett lågt inlägg, Cole på halv bicykleta, 0-1. Vassell 1-1. Tråkig match. Mår illa. Kollar åter igen på United-Magpies, 6-0. vilken total jävla utklassning.

Åker hem med Mas. Kollar lite på tv. Till datorn för att läsa om United's match mot Reading. Carrick i form, matchens lirare. Underbart.


Dagens Citat;


"I love playing football but I think I am like everyone else, I hate losing and love winning. And if the time comes when I am not disappointed when things are definitely not going right, then that's when people should worry."


- Wayne Rooney


Nu skall jag gå och läsa lite av Keane's självbiografi och laga mig en smörgås. Ni som läser detta skall ennu ta er en titt på det här:


http://www.youtube.com/watch?v=uVb2gbMtN3I

"I don't think there's anything worse than a player diving when no one's been anywhere near him. It does ruin the game"

- Steven Gerrard, The Hypocrite.


Godnatt.

United Road, take me home
To the place, I belong
To Old Trafford, to see United
Take me home, United road

image44

Dedicated to the memory of
the victims of the 1958
Munich Air Disaster.

 R.I.P Busby Babes, 50 years since 06.02.2008.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0